MAKTREPORTAGE
Du jobbar som undersökande journalist på en tidskrift som tar upp aktuella samhällsfenomen. Nästa nummer har tema makt och din chef har gett dig i uppgift att skriva ett reportage som anknyter till detta makttema. Hon har gett dig fria tyglar att bestämma ingång och vinkling på reportaget. Ett krav hon har är att det ska innehålla en intervju. Du väljer själv om intervjun är det centrala eller om det belyser det maktfenomen du har valt att undersöka.
Eftersom grävande journalistik ofta är ett ensamt och krävande yrke vill chefen att du samarbetar med en journalistkollega. Ni kommer gemensamt att utgå från ett ämne/maktvinkling och genomföra intervjun tillsammans, men reportaget skriver ni var för sig.
Du har naturligtvis en deadline som du måste förhålla dig till. Ni kommer att få lite tid att skriva reportaget på redaktionstid (=skoltid).
Krav:
□ Reportaget ska ha ett omfång på minst 600 ord och max 900. Du får gärna ha med bilder.
□ Ett första utkast ska lämnas in 14/4 så att redaktörerna kan ge feed back och språkliga tips.
□ Det färdiga reportaget ska vara inlämnat senast den 29 april.
□ Reportaget ska innehålla en intervju. Det syfte och de frågor som du/ni utgår från i intervjun ska skickas in till bloggen och godkännas av någon av redaktörerna. Detta ska naturligtvis ske innan ni genomför intervjun.
Förutsättningar:
□ Du jobbar tillsammans med en journalistkollega fram ett ämne och en intervju. Själva reportaget skriver du själv och du har därmed möjlighet att ge din unikt individuella vinkling.
□ Under vecka 14 kommer du att få genomgång och träning i intervjuteknik. Vi kommer även ha genomgångar på vad som kännetecknar ett reportage både för svenskämnet och för samhällskunskapen.
□ Om du/ni har möjlighet att genomföra intervjun under Stockholmsbesöket så är det ok. Det kommer dock inte finnas mycket tid avsatt till detta och det krävs att ni har tagit kontakt med den ni ska intervjua före besöket.
□ Under vecka 15 när boksamtalen äger rum kommer du att ha övrig lektionstid (sh+sv) att skriva och förbereda/genomföra intervju.
□ Du kommer att ha viss tillgång till datasalar vecka 15 och 17.
□ Vecka 16 är det påsklov. Då kan grävande journalister finslipa reportage och äta ägg.
□ Det medföljer en matris som redaktörerna och chefen använder sig av för att se vilken lönesättning som är aktuell för dig efter genomfört arbete.
Lycka till!
Aspekter | Mål | Accepterad kvalitet (G) | Högre kvalitet (VG) | Hög kvalitet (MVG) |
Texttyp/Mottagaranpassning | kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | Eleven har skrivit ett reportage med dess olika kännetecken. Språket är sammanhängande och tydligt. Texten är enkelt anpassad till mottagaren | Eleven skriver i huvudsak korrekt såväl berättande som utredande texter där tankegången klart framgår. | Eleven skriver med sammanhang och variation, använder språkets ord och struktur med säkerhet. Texten och budskapet är väl anpassade till mottagaren så att han/hon både förstår och blir berörd. |
Metod | kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor | Eleven söker, väljer ut och ställer samman fakta från olika källor. | Eleven värderar olika källor samt använder någon samhällsvetenskaplig metod. | Eleven arbetar med olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika källor samt visar i sitt arbete ett kritiskt förhållningssätt till fakta, tolkningar och värderingar. |
Teori | ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå | Eleven redogör för det politiska systemets funktion samt hur politiska beslut kan påverkas på lokal, regional och nationell nivå. | Eleven diskuterar och reflekterar kring olika möjligheter att påverka politiska beslut lokalt, regionalt och nationellt. | Eleven analyserar och drar slutsatser kring hur politiska system på lokal, regional och nationell vardag påverkar vår vardag. |
Språk | kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | Eleven rådfrågar vid behov språkliga handböcker, använder sig i skrift av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt skiljer på talat och skrivet språk. | Eleven skriver i huvudsak korrekt såväl berättande som utredande texter där tankegången klart framgår. | Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna. |
Analys | kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället | Eleven redogör för och exemplifierar hur olika idéer och värderingar uppstår och formas i samhället. | Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. | Eleven drar slutsatser och föreslår lösningar på olika samhällsfrågor. |
Intervjuteknik
Att intervjua någon är ett bra sätt att skaffa sig information. Ofta ingår intervjun som en del i exempelvis ett reportage. Då är intervjun en av flera byggstenar i den större texten, men en mycket viktig sådan.
För att intervjun ska bli så bra som möjligt finns det några saker som du bör tänka på före, under och efter intervjun.
Före intervjutillfället:
• En lyckad intervju kräver ordentliga förberedelser. Den intervjuade ger av sin tid och kunskap och det ska man respektera genom att läsa in sig på ämnet. Om du är väl förberedd blir det roligare för den intervjuade att bli utfrågad än om du famlar blint och frågar om självklarheter.
• Ta alltså reda på grundfakta i ämnet. Det är onödigt att fråga om sådant som du lätt kan ta reda på själv.
• Fundera på vilket syfte du har med din intervju. Skriv ned syftet så att du verkligen får det klart för dig.
• Formulera flera grundfrågor som tillsammans hjälper dig att uppfylla intervjuns syfte. Formulera gärna några tänkbara följdfrågor.
• Boka tid i förväg. Välj en plats som känns bra för den intervjuade där ni inte blir störda alltför mycket.
• Redovisa tydligt vad intervjun har för syfte och vad materialet ska användas till. Småprata gärna en stund innan själva intervjun börjar. Detta ger ofta en bättre kontakt.
Under intervjutillfället:
• Om du vill spela in intervjun måste du fråga intervjupersonen om lov.
• För anteckningar kring det viktigaste i de svar du får, oavsett om du spelar in intervjun eller inte.
• Undvik ja- och nejfrågor. Hur och varför är mycket mer intressant.
• Om du inte förstår så måste du be om en förklaring. Detta visar den intervjuade att du är intresserad av svaren.
• Var beredd att kasta om ordningen och stryka frågor om tiden rinner iväg. Se bara till att de viktigaste frågorna kommer med.
• Anteckna nyckelord som beskriver din intervjuperson. Hur är hon klädd? Hur uttrycker hon sig? Om ni har möjlighet och den intervjuade tycker att det går bra så fotografera gärna.
• Se dig omkring. Fånga några detaljer i lokalen. De kan komma till användning om du ska återge din intervju i ett reportage.
Efter intervjun:
• Skriv rent anteckningarna så fort som möjligt, helst samma dag. Ofta förstår man inte sina egna anteckningar och man glömmer stora delar av vad som sagts, allrahelst om man inte spelat in intervjun.
• Om intervjun ska publiceras ska du visa din sammanställning för intervjupersonen. Han eller hon måste godkänna den innan du offentliggör den.
Man bör få in människor fort i handlingen, inte glömma att teckna bilden av hur det är, och se till att handlingen rör sig. Lyckas man med det har man lagt grunden till något som i alla fall har möjligheten att bli läsvärt. Om man tror att det räcker att bara peta in fakta och visa hur djävla påläst man är, då kan det bli dödkött från första meningen.
Staffan Heimersson, journalist om reportage och intervjuer
Detta infoblad är sammanställt utifrån Handbok för svenska språket av Ulf Jansson och Martin Levander (1993), Känslan för ord B av Pia Cederholm och Anders Danell (2007) och Källan Språkbok av Hans Johansson m.fl. (1997)
